Attans valborg!

Nu är datorn så där knäpp igen. Ser knappt nåt på den. Tror att grafik-kortet håller påå att paja. Så¨om jag skriver knäppt är det för jag knappt ser vad jag skirver. Blir väl inte så mkt bloggande då, tyvärr.
Valborg imorn. Får se vad som händer och fötter.......ehh, glad valbog?
KRAM

fy fan att barn ska oroa en....

Kom just hem från att ha lämnat Alex på dagis. Fy fan så jobbigt det var. Jag ser min lilla lilla son framför mig hela tiden och kan inte sluta tänka på allt som skulle kunna hända. Jag vet att det är onödigt att tänka så, men jag kan inte sluta.
De ska till skogen idag och jag glömde bort det, så ingen matsäck till min lilla Alex. Tur så gjorde susanne på dagis ett par mackor och jag stack snabbt hem igen och hämtade termos med oboy till honom. 110 på 70 väg......ajajaj!!!
Jag berättade för fröken linda hur det ska göra om han håller på att få känning och jag hoppas de märker i tid. Mår piss nu ärligt talat.
Karin kommer nog en sväng idag. Längtar!!!!!

http://mittklipp.aftonbladet.se/app/viewMovie.action?id=28623

Dopkort!

Här kommer lite kort från Lukas dop. Ursäkta min tjockis kropp!

Aldrig mer

Aldrig mer att det här får hända igen. Det som hände i Torsdags var nog den värsta dagen i mitt och johans liv. För er som inte vet vad som hänt skriver jag en lien sammanfattning.
Alex och johan kom hem i torsdag efter de handlat. kl var 20:15, Johan bad mig ta Alex blodskr som var 2,2 så jag ger han en kaka, men ser snabbt att han behöver mer. Tar fram druvsockret och ger han, men han blir bara sämre och sämre. Han börjar få ryck i kroppen och dom har han haft förr så det var inget konstigt till en början. Men rycken blir bara värre och värre och till slut säger jag till johan att det här stämmer inte. Han hade då fått mer en ett ½ pkt med druvsocker. Jag sitter med han på köksgolvet och vill ringa 112. Så när jag lämnar över Alex till johan, ställer mig upp och ringer 112 så blir Alex helt konstig. När jag tittar på han ser jag att ögonen är vinögda och han krampar, han slutar att andas och blir jättefort lila i ansiktet. HJÄLP! Jag tyckte det tog så lång tid innan 112 svarade när de väl gjorde det skrek jag bara helt osammanhängade saker om att han har diabetes och krampar och inte andas. Då säger den andra rösten, vart bor du???
Jag berättar allt som behövs och finner mig lite till sans. Vi lägger Alex i framstupasidoläge på golvet och han börjar andas direkt. Hans färg kommer tillbaka fort och ambulansen är på väg i full fart, sa kvinnan!
Ambulansen var väl här ute på 15-20 min och då har Alex börjat gråta massor, men är inte med över huvudtaget. Så vi åkte in i full fart till barnjourmott.
Väl där inne känner jag att vi kommer få hjäp, men allt känns så hemskt. Jag trodde helt klart att vi skulle förlora Alex, att han skulle dö. Den känslan vill jag aldrig mer ha i kroppen. Han får en liten kramp inne på sjukhuset. Vi blir kvar under natten och vi får veta att dessa kramper har samband med hans diabtes och när han får känningar. När det inte finns socker kvar i hjärnan kan den reagera med kramper. Så nu måste jag oroa mig för kramper med som om en vanlig känning inte vore nog.
Han fick glukosdropp (sockerdropp) hela natten och kl 06 på morgonen var första gången han vaknade och var med för första gången sen allt hände. Han var helt sig själv, men väldigt trött. Vi blev utskrivna kl 10:00 och åkte hem. Sen var vi bara hemma och tog igen oss och lekte och Alex fick bestämma hela dagen lång.

Jag vet ärlig talat inte om jag klara av det här igen om det skulle hända igen. Tack för 112.

Min Kärlek!

Johan och jag har varit tillsammans från den första dagen vi sågs kan man säga. Vi fastnade för varandra direkt. Aldrig trodde jag att jag skulle få en sådan fin kille i mitt liv. Han ställer verkligen upp i alla väder.
Om jag skulle förklara johan gör jag det såhär:
*En lika pratglad person som mig.
*Kysser skit bra.
*Principfast.
*Självsäker.
*Snäll.
*Lojal mot de han tycker om.
*Ärlig.
*Söt.
Listan kan göras milslång. Att förklara hur jag känner för Johan är så svårt att beskriva. Att få ut alla de tankar här är svårt. Ni alla vet ju att jag älskar honom så otroligt mycket. Han skämmer verkligen bort mig. Håller alltid upp dörrarna, bär alltid allt så jag slipper. Han sätt att älska mig gör han så bra. Det bästa som finns är när han vaknar mitt i natten vänder sig om mot mig och bara håller om mig, då känner jag mig såå älskad. Att få höra det vackra orden "Jag älskar dig,Anna" kan nästan få mig att börja gråta. Vi har gått igenom så många olika saker tillsammans jobbiga och sorgliga så som härliga. Han är en helt underbar pappa till våra barn. Han gör verkligen allt för dom. Allt han gör, gör han för oss. Han är absolut ingen latmask. Den största prövningen för oss är nog förra året när Alex blev sjuk i diabetes. Båda mådde skit och båda var så förtvivlat ledsna över detta, men trots det kunde vi se kärleken i all denna förtvivlan. Vi stannar fortfarande upp mitt i allt och bara kan hålla om varandra i ett par minuter till att sen återgå till det vi gjorde. Vi stöttar varandra otroligt mycket i allt. Sen att vi kan ha olika syn på saker och ting är ju inte konstigt så är ju alla förhållanden.
De härligaste stunderna i mitt liv tillsammans med Johan är när vi bestämde oss för att satsa 1000% på Alex. När Johan tar tag om mig i vardagsrummet på Wadströmsgatan och säger att vi kör, kör 1000% på det här barnet. Sen är vi äntligen fick vår son Alex var allt totalt....en stund i alla fall. Att få se Johan för första gången tillsammans med Alex är en känsla jag inte kan beskriva i ord. Jag bara känner den i hela kroppen. En annan härlig stund som jag alltid kommer att minnas är när jag ringer till Johan den 31/3-08 kl 10:34 och säger att jag är med barn igen. Han direkt sa "Nää,gud vad kul" När kommer den komma nu då.....ehhh december.
Sen kom Lukas till oss, en liten kille till, till vår familj. Jag har turen att få se en härlig syn igen. När Johan håller sitt andra barn för första gången.
Han kämpar varje dag med sin sjukdom och jag vet att jag inte skulle klarat det så bra som han. Han kämpar på med huset så det ska bli klart. Han är den mest envisaste människa jag mött och det är jag glad för, jag behöver en sån människa i mitt liv. En som kan sparka till en i röven när allt börjat stanna upp.
Gud, jag gråter nu för alla mina känslor bara väller upp när jag skriver allt detta om min Johan. Han är verkligen den mest betydelsefulla människan i mitt liv och jag vet att jag inte skulle överleva utan honom, det kanske låter klychigt, men så är det verkligen. Jag älskar honom så otroligt mycket och han är mannen i mitt liv.
Jag älskar dig Johan!!!!

"Sommar och soliga dagar......."

Herregud, vilket väder det har varit idag. Jag åkte till Millan efter jag lämnat Alex och varit på Bvc med Lukas. Vi satt på hennes trapp i vårsolen hela förmiddagen tills jag skulle hämta Alex igen.....så härligt det var. Tack Millan för kaffe å sällskap. Tur att vi har så snälla små barn som låg och sov nästan hela tiden.

På Bvc gick allt bra. Att Lukas gick ner där när han var sjuk märktes inte nu. Nu väger han 6820g och han följer kurvan bra.

Johan kom hem förut och då åt vi lite mat och sen åkte han och Alex till Maxi för att handla. Skönt att jag slapp för jag är såå trött. Lukas har jag precis lagt....sov gott, ungen min.

Imorgon är vi bjudna till Mattias a.k.a Bäret. Han ska bjuda på middag och sen är det utgång till palace. Så PALACE HERE WE COME.....håll undan. Gud, vet inte när jag var där sist. Tror det var med Josefin och Karin för några år sen. Det ska bli kul att få svänga mina lurviga igen.

Millan berättade att hon inte kan skriva några kommentarer här på min blogg....hmm!!?
Det stod att hon var tvungen att logga in. Hon har blogg.se
Är det något speciellt JAG måste göra för att hon ska kunna kommentera mig???
Nån snäll liten skäl som kan komma med något???
KRAM

Gåva.

Hörde nyss på Rix fm om en familj i östergötland som var väldigt skuldsatta och kronofogden skulle snart utmäta dom. Då en anonym person från Linköping vill betala alla deras skulder som var på väldigt mkt pengar. Hans ända krav var att få vara just anonym.
Visst är det en härlig nyhet att få höra såhär på morgonen. Jag är övertygand att familjen undrar vem detta har kunnat vara och är oerhört tacksamma för gåvan.

Hej hopp i blomlådan

Efter jag var och lämnade Alex imorse så åkte jag till mamma på hennes jobb. Det var trevligt. Var där nån timma bara. Efter det åkte jag till blomsterlandet och köpte lite blommor som jag planterade i blomlådorna. Det blev så gulligt! Temat ska gå i blått/orange/vit. Som jag har skrivit tidigare så har jag planterat tagetes i miniväxthus inne och de har kommit upp massor, snart dagt att sätta ut dom med. Sen så ska jag snart så brudslöja och lin i miniväxthuset. Ilove blommor!!!

Johan hämtade Alex idag. Skönt! Ibland är det bra att han kan göra det. Ävn om det inte är jobbigt så blir det så att man först måste ge Lukas ren blöja och mat och packa på honom en massa kläder och sen åka. Det är ju inte som innan att bara dra.
I helgen kommer sommarvärme tydligen. Får se om det stämmer eller inte!

Hej så länge

Sen har vi ju Elin......

 

ja, och det är en annan tjej i mitt liv.
Ni kanske undrar varför jag håller på att skriva massa fina saker till de vänner jag tycker så mkt om??? Jo, det är för jag tycker det är viktigt att visa ibland hur mycket de betyder för en. Alla borde göra det ibland. Då gäller det inte bara att skriva utan oxå visa att man gillar varandra.
Åter till Elin....Elin,Elin......"Drömmen om Elin" spelade alltid min farfar på munspel, det är en melodi som jag bara älskar precis som Elin. Vi träffades i gymnasiet och då hade vi ganska bra kontakt. Efter jag hoppade av skolan bröts vår kontakt en längre period. Den började komma tillbaka mer och mer när jag blev tillsammans med Johan och när jag blev gravid med Alex. Alex skrattade allra första gången högt åt Elin, han märkte väl vilken go tjej det är. Elin kan man alltid ringa till och mötas av en alltid lika glad och pigg röst. För mig är Elin en stark människa mkt starkare än ni tror. Det finns saker i Elins liv (som jag inte kan berätta om här) som jag tycker är så beundrarnsvärt. Jag vet att jag aldrig skulle klara att gå igenom de saker hon och sin Pierre gjort. När jag menar beundransvärt så menar jag att jag tycker de är så starka, starka att klara det.
Med Elin kan man vara helt avslappnad. Råkar man fisa så tittar vi på varandra, rycker på axlarna och småler lite. Då är man väl avslappnad!!! Vi håller på med miner och läten precis som jag kan göra med min andra vän Josefin. Vilken tur jag har som har 2 vänner som man kan larva sig med så mkt.
Vi Bad Elin och hennes Pierre att vara faddrar åt Lukas. Elin blev så glad att hon började gråta och Pierre bara krama mig hela tiden. Det avsvaret vet jag att de kommer att ta med allvar. Vet att de alltid kommer att ge Lukas kärlek. Elin är väldigt barnkär, hon älskar att leka och busa med ungar. Fick jag välja så skulle hon bli lärare eller nåt med barn.
Jag vet att vad jag än säger till Elin så hålls det hos henne. Hon ger bra råd och tips på saker och ting. Elin älskar jag så otroligt mycket. Tack, Elin för allt.

kaffet är ju för f*n vitt!!!

Ja, jag vet inte riktigt vart jag hade mina hjärnceller förut. Jag skulle koka kaffe. Häller i vatten till rätt mängd, tar fram vad jag tror är kaffet. (Detta gör jag utan att reflektera vad jag tar fram ur skåpet) Måttar i "kaffet" och sätter på. Nu har ju vi en ny kaffebryggare och den är med tremos så jag ser ju inte när det rinner ner i den. Väntar på att processrn ska vara klar.....skit kaffesugen. Men vad händer när jag häller upp kaffet. Det är helt vitt......va fan!!?? Då ser jag. Jag har måttat upp mjölkersättning istället för kaffe......herregud. Jag satt igång att asgarva här själv i köket. Jag är så van att ta den burken för jag gör ju några flaskor ersättning till Lukas varje dag. Och burkarna står i samma skåp. Snacka om att vara tankspridd.

Och såå kom Hon.....Josefin!

Josefin. Henne tänkte jag skriva om nu. Vem är Hon för mig??? En väldigt, väldigt bra vän. Som alla redan vet så träffades vi ju oxå under min utbildning. Vi hamnade i samma grupp under ett arbete i skolan. Min första anblick av Josefin var att Hon verkade väldigt pryd (jo ,det är sant, tills jag lärde känna na.) Hon verkade så vuxen. När Hon och jag sen väl började prata med varnadra tog det inte lång tid innan jag bara älskade Henne. Vi fann varandra direkt. Henne kan man prata med om allt, allt verkligen. Hon finns alltid där och tar emot mig när jag håller på att falla. Synd bara att jag inte fanns där när Hon satt fast på pallen i Hennes förra lägenhet, nyopererad och allt. Stackare!
Vi fick en liten fnurra på tråden förra våren.....eller kan jag ens kalla det för fnurra?? jo, men det gör jag även om den inte var så allvarlig. Hon flyttade till Danmark och lämna Sverige och mig. Det tog hårt på mig för jag behövde Henne efter allt med Alex. När Hon väl kom på andra tankar och flyttade hem blev jag överlycklig. Trodde aldrig att jag skulle få se na igen......eller jo!
Vi var mkt med varandra den sommaren...ja sommaren innan med för den delen. Hon har liksom blivit en del av mitt liv.... en stor del. En del som aldrig kommer att försvinna. Jag tror helt enkelt att vi liksom är gjorda för varandra typ som själsfränder eller vad man säger. Så tycker jag iaf. Och jag tror Hon håller med mig när jag skriver så....?
Vi har våra fåter för oss, konstiga miner och olika stortes läten. Läten som får andra att häpna medans vi kan krevera av skratt. Miner som vi inte skäms för eller ens bryr oss om. Du vet vad jag menar josse!
Att Hon äntligen flyttar hem igen från Stockholm i sommar gör mig såååå glad. Äntligen en sommar till. Den tredje. Jag hoppas vi är med varanra jämt, dag som natt.....eller ja....nån eller ett par gånger i veckan, det ska jag kräva!!!
Jaha...kort och gott så älskar jag den Tjejen massor. Är glad att jag får vara Din vän, Josefin!!!!
Love to you from me!

Interjuv med mig själv!

 

Jaha, välkommen då!
Tack. Det är kul att vara här!



Sitter du bekvämt?
Nja, ska jag vara helt ärlig sitter jag faktiskt inte särskilt bra alls i den här soffan.



Ok. Jag beklagar!
Äsch, det gör inget. Det är ju mitt eget fel att den står här.



Vill du ha något att dricka?
Hm... Ja, jag tror jag går och tar mig en kopp kaffe innan jag fortsätter.



Så, är allt bra med dig?
Jo tack, det har varit full fart, faktiskt. Barn som gör sig illa och blir sjuka om vartannat! Men jag ska inte klaga, det kunde vart värre som jag brukar säga!


Jo... Du jobbar inte nu va?
Ehh, nää, det vet du väl att du är mammaledig. Du ska ju jobba 3 veckor i sommar!

Ja just det ja, glömde,förlåt! Kärleken då, hur går det med den??
jorå....du, du lova ju att inte dra upp den frågan.

Jag ber om ursäkt, det hade jag glömt. Huset då hur är det med det???
Det rullar på, tack! Som man brukar säga. Hus blir ju aldrig klara. Så vi satsar på det.


Ha ha. Det låter bra det. Har du sett några bra filmer på sistone?
Ja för tusan. Australia såg vi härom sistens. Riktig bra rulle. Den rekomenderar jag.



Ok, det låter det... Någon ny musik kanske?
Hm, nej! Det är det gammal vanliga.....radion och där spelar de ju en del nya låtar.

Ja, jag har något vagt minne av det. Vad... Du, jag är ledsen att behöva avbryta dig, men ena ungen skriker och antagligen behöver en ny blöja, så vi får nog fortsätta interjuvn nån annan dag.

Ja självklart. Jag är ganska trött faktiskt!

Tack för att du ställde upp,Anna!
Inga problem,Anna, och tack själv för att du tyckte jag var intressant nog att intervjua. Vi hörs och ses.



Det gör vi nog säkert!

Utmaning eller jag en massa frågor!

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 8, rad 4 - vad står där?
Gryn eller Flingor.

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En svart sladd som sitter i köksväggen.

3. Vad var det senaste du såg på tv?
Ballar av stål.

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:
ehhh, 06:45. Tittar efter. 06:37 är hon nu....nära!

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
TV´n... Playhousedinsey.

6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Jag pratade i telefonen med Lisa.

7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
Jag kollade in en gammal kompis blogg och hittade denna undersökning där och koppa den.

8. Vad har du på dig?
Blå sockar, svarta mysbyxor och en svart T-shirt!

9. Drömde du något inatt? I så fall - vad?
Jo...Det var drömde var....eller nä.....vi hoppar det!

10. När skrattade du senast?
Alldeles nyss när jag tänkte på min dröm.

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Skåpsluckor från IKEA, en hylla med kokböcker.

12. Har du sett något konstigt på sistone?
Ja, en liten skalbagge kom just trippande på köksduken.....usch, försvinn din äckliga sak.

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Utmaningen (?) Jag tycker att den borde komma med en skön fotölj... Annars ok.

14. Vilken var den senaste film du såg?
Australia.

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Ett gäng med byggjobbare som kom hem och gjorde färdigt huset, sen blir det en ny bil, och en låååång spaweekend för min del....man får va ego nu va?

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
Jag är egentligen en hemlig agent som filtrerat mig i denna familj....haha...nää...eller???

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Skulle ta bort alla räntor och amorteringar på huset.

18. Tycker du om att dansa?
Ja, med rätt sällskap och musik.

19. George Bush? Vem är det?
En gammal gubbe som var president i USA och jag hoppas jag aldrig mer får höra talas om honom.

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp. flicka?
Vet du inte det? Amanda om det kom en flicka till oss.

22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Ja, en kortare period, tycker om gammla hederliga Sverige!

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?Välkommen, så du kommer äntligen nu. Du gjorde ett bra jobb där nere!

Det finns en tjej........KARIN!

Jag anser henne som en av mina närmaste vänner.....Karin!
En tjej som jag träffade allra första dagen på min undersköterke utbildning. Hon kom in i klassrummet med en känsla av lite stress och en bilck undrandes "vart ska jag sitta?" när hon smidigt slank ner brevid mig längst bak i klassrummet.
"Hej"
"hej"
Vi satt där och jag vet jag sneglade på Karin flera gånger. Man undrar ju liksom vem det är man sitter brevid. Läraren babbla på om allt som skulle hända under utbildningen. När denne ÄNTLIGEN blev tyst började Karin och jag prata lite smått
"Jaha, vart bor du?
" I krusenhof....du vet på händelö?"
"ehh, ja!"
"Barn?", frågade jag
"ja.....2"
"Jaha mitt barn började idag på Torshag. Han skolas in där idag. Jag är så nervös"
Jag fick en förvånad blick tillbaka
" JaHa, där gå ju mina ungar", säger Karin!!!
Sen var vi i full gång att prata barn och familjeliv. Terminen rullade på och vi var jämt med varandra på rasten och lektionen. Fika och cigg....det var tider det!
Jag har alltid sett Karin som en flitig människa, en människa som tar hand om sina ungar på ett mkt fint och omtänksamt sätt. Hon har alltid något i bakfikan. Hon är en tänkare och diskutioner med karin kan bli väldigt flumma, men sååå roliga. Hon liksom bara måste dela ner allt i mollikyler. Hon kanske inte är den mest pratgladaste person, men det gör inget för när hon väl sätter igång så får man inte stopp på na. Minns en trevlig kväll ute i stugan på Händelö när jag och Josefin och Karin skulle ha middag och myskväll när strömmen gick där ute. Så det fick bli pizza ist. När Karin fått i sig några goda välfyllda glas med dricka så börja hon babbla och babbla och babbla och det var så kul att äntligen få se Karin släppa lös. Hon kom in i vardagsrummet med en pannlampa på skallen och jag höll på att dö av skratt. Så hon vet ju hur hon ska göra för att underhålla andra.
Med all denna text vill jag komma fram till att jag tycker helt enkelt att Karin är en tjej jag tycker om och det finns så mkt mer att skriva om henne men jag hinner itne för jag ska laga mat.
Så KARIN!! Du är en riktig vän för mig och så hoppas jag att det förblir.

2 söta bröder..... och dom är mina!!

hela familjen är vaken men bara 3 hemma.

Hela familjen är vaken nu och klockan är 06:44, en härlig måndags morgon......blääääääää! Om jag hade fått välja så skulle vi sovit till minst klockan 9. Jag är såå trött och känner mig inte ett dugg utvilad. Senare ska vi lämna tillbaka nyckeln till lokalen. 600 spänn kostar det att "låna" den. Det tyckte jag var lite dyrt med tanke på att det är kyrkan vi talar om. Hade vi tillhört den så skulle det blivit billigare.....konstigt. Om man är med i svenska kyrkan och betalar så mkt för det varje år kan man väl få låna ett lokal...eller???
Annars idag så är det lugna puckar, tror inte jag orkar så mkt idag men vi får se.

Så var allt över.

*pust* Nu är allt över.....puts väck. Allt gick så fort, men såå kul det var!!!! Dopet var riktigt lyckat. Allt blev så bra. Lukas kunde inte vart duktigare i kyrkan och efteråt, och Alex var med duktig.
Tack alla som kom och tack för alla fina presenter. Tack för att jag fick ha både min älskade familj och båda föräldrar och vänner omkring mig. Allt är så värdefullt. Fattades dock 2 personer, men jag vet att de såg allt ändå.

Efter dopet och efter städningen kom vi hem igen. Vi bara satt oss i soffan och bara satt. Vi var så himla trötta och orka inte lufta ett finger. Jag mådde så illa igår kväll så jag gick och la mig tidigt. Jag mår illa fortfarande. Har mått illa i 2 veckor till o från nu.
Idag är det städ och ta det lugn dag.

Till er som fött barn.

Graviditeten

Vilka var dina favorit kläder:
Nån stor bra tröja och mysbyxor/mammabyxor (Alex) Fina tajta tröjor och mammabyxor (Lukas)

Vad var din/dina favorit rätter:
Mcdonalds (Alex) Kålpudding (lukas)

Vad tyckte du inte om:
Vet inte

Var det någon favorit rätt som ändrades:
Nä….

Vad var du mest sugen på:
Clementiner ca 1 kg om dagen (Alex) Inget speciellt med Lukas.

Hade du halsbränna:
Jaaa, fy

Hade du sammandragningar:
Nä

Mådde du illa:
Första 2 månaderna med båda.

Vilken sovställning var bäst:
På sidan

När var din BF dag:
6 december och 9 december

Gick du över tiden:
ja. 20 dagar med Alex och 13 dagar med Lukas

Hur mycket gick du upp i vikt:
20 kg med Alex och 13 kg med Lukas

Hade du mycket vätska i kroppen:
Bara med Alex

Hur var ditt psyke:
skitsur med Alex och mkt bättre med Lukas då var jag fortfarande gald med humor.

Gnällde/klagade du:
ja, massor med Alex och när jag gick över tiden med Lukas.

Vad trodde du det var för kön:
Pojke med Alex och trodde nog det med Lukas med.

Visste du vad det var för kön:
ja. Tog reda på det precis dagarna innan båda.

Hur låg ditt SF mått:
Normal

Var du rädd för något:
För förlossningen med Alex inte med Lukas då var jag coollugn

Hur ville du att din förlossning skulle se ut:
Att allt skulle gå så bra som möjligt.

Hur ser du på graviditeten idag:
Båda var väldigt jobbiga då min rygg inte mådde bra av det, men annars så var det så härligt

Förlossning

När började din förlossning:
26 december och 21 december

Hur började den:
Igångsatt med Alex och värkar med Lukas

När åkte du/ni in till förlossningen:
inskriven 09:00 med Alex och kom in 10:00 med Lukas

Varför:
För igångsättning värkar.

Vem/vilka åkte du in med:
min fästman

Fick du/ni åka hem igen:
inte med Alex, men med lukas tyckte de att jag inte var tillräckligt öppen.

Vilket sjukhus skedde förlossningen på:
Vrinnevisjukhuset

Hur mycket var du öppen när ni kom in:
2-3 cm med Alex och när jag kom tillbaka då med Lukas öppen 4 cm.

Vad hände under tiden du/ni låg inne på förlossningen:
Med Alex mer och mer värkar och samma med lukas. Sen hade johan och jag väldigt kul båda gångerna

Vem/Vilka var med under förlossningen:
Min fästman och personalen

Tog du nått smärtstillande:
ryggbedövning med Alex och lustgas med lukas. Fick inte använda mer lustgas för personalen då jag började dommna bort i armar, bröst och ben. Slutade med den 2 timmar innan Lukas var född.

Grät du:
Ja, när de kom upp på min mage.

Vad tyckte du var jobbigast:
Att jag inte fick nån smärtlindring med Lukas när jag ville.

Var du rädd för något:
Ja, för varje kommande värk. Gjorde ju sååå himla ont!

Hur lång tid tog det:
Alex 7 timmar. Lukas ca 16 timmar. dock 20 min kryst med Alex och 24 min med lukas

Hur ser du på förlossningen idag:
Alex var en fis i rymden jämnfört med Lukas som var jättejobbig.

Barnet
Vad blev det för kön:2 små härliga pojkar.


Hur mycket vägde barnet:
Alex 3720g 52cm, Lukas 3735g och 51cm

Vad var huvudomfången:
Bra!!!

Hur mådde barnet:

Alex mådde jättebra och Lukas hade svalt mkt fostervatten så han andades lite konstigt men ingen fara.

Av, Bruten

Ja...nyckebenet är av, brutet. Kan nån ha mer otur eller?? Det är det sista han behöver. Dock är han vid gott mod ändå. När jag frågade imorse hur han mår svarade han "jag mår bra, men det gör ont i nyckelbenet"
Det bästa är nog att inte nu springa efter honom som än mamma som säger "akta dörrkarmen, akta, snubbla inte,akta....näää,det gör mamma så du inte gör dej illa mer" Utan att man mer låter han göra allt som vanligt för han lär komma på hur och vad han kan göra. Det är ju typiskt att det är högerarmen.
Han har ju armen i en mitella och den behöver han inte ha om han inte vill för den påverkar inte läkningsprocessen. Sen är det inget återbesök utan vi märker när han är bra igen. Stackars lilla lilla Alex. Han är min lilla hjälte ändå i allt detta och jag är såå stolt över honom att han var så duktig hos doktorn igår.

Min Alex

Stackars lilla Alex. Han åkte i rutchkanan på dagis och det blev alldeles för fort så han ramla och slog i sin axel. När jag kom för att hämta honom satt han och grät hes en fröken. De berätta vad som hänt och han hade verkligen ont. Så jag ringde johan och han tog med Alex till akuten. Så jag kom hem nyss därifrån. Jag fick åka dit och lämna deras sprutor. Då hade de precis röntgat honom och vänta på svar. Det tar sån tid bara..... ALLID! Hoppas inte nyckebenet är brutet, det är det sista han behöver. Håll tummarna. Jag skriver sen när jag vet.
Hatar att vänta!

Bullmamman Anna

Det är som vanligt när Anna ska baka....det går åt pipsvängen! Degen jäste inte. Men det bullar ändå dock lite synd för de hade nog kunnat blivit större. Tror jag slänger ihop en deg senare igen då jag kommer ge bort ett antal till dagisfröknarna för dom är så snälla. Tror ju att de bullar som blir kvar räcker till dopet, men det är bra att ha lite i frysen. Man vet ju inte om man får oväntat besök nån gång.
Sen är det kakorna kvar. Schackrutor och vanlijhorn....mums! Får se om jag gör några sockerkakor med. Sen får det räcka med godsaker till dopet.
Jag ser fram emot dopet nu. Kommer ihåg när Alex döptes och det var så kul. Prästen sa fel namn och jag korrigerade henne lite surt högt inför alla! Dumma präst!
De äldre har en tendens till att säga ALex och verkligen säga AL. Om man ska vara grammatiskt rätt så ska väl man stava Alex med 2 ll för då blir det ju rätt både i tal och skrift......jobbigt det blev nu.....Fattar ni? ALLex och ALex.
Nää, nu har Lukas bajast på sig i blöjan och väntar på att få det borttorkat.....härligt med barn :)
KRAM

Onsdag 15/4

Tiden går ju alltid lika fort med Millan, jag fattar inte!!!! Svich så hade nästan 3 timmar gått. Amanda var så söt och hon hade så mkt hår.....eller ja rättare sagt skitmkt hår, men det var ju så fint håret. Jag hade tydligen så mkt hår när jag föddes.
Sen hämta jag Alex och vi åkte till mormors grav. Stenen hade kommit upp. Vi hann bara dit så säger Alex att han är bajsnödig så det vara bara att sätta sig i bilen hem igen. Jag hann inte ens med att ta ett kort. När vi väl var hemma så var inte Alex bajsnödig längre......jag säger bara en sak....BARN!
Klockan 18:00 kom prästen och vi satt och planerade inför dopet på lördag. Det känns helt ok allt. Hon var trevlig oxå och det är ju viktigt kan jag tycka!!
Idag blir det till att baka bullar för hela slanten. Lukas brukar ju sova ett par timmar på fm så då går det ju att passa på. Måtte de bli perfekta och goda och att jag inte klantar mig. Det är jag expert på att göra när det kommer till bakaning. Den som lever får se.....om inte annat de som äter dom på dopet....moahhhaaaaahaaaa!!!

Och så kom dom.....

Nu är dom på väg hit, Millan och lilla Amanda!!!! Såg kul det ska bli att få se dom. Millan och jag hra inte sett varandra sen typ 3 v innan hon fick Amanda. Nu är hon 3 veckor. Vi skulle nog ha setts tidigare, men Lukas har ju varit sjuk...lilla gubben!!!
Ska sätta på en panna nu!!!!

så det är vardag igen!

Alldeles strax ska jag köra Alex till dagis. Millan och jag kanske skulle ses idag. Hoppas det, det var ju så länge sen. Sen vill jag ju träffa Amanda med! Denna vecka lär bli fullspäckad. Jag måste baka imorgon, då är det bullar och kakor som gäller. Sen måste saker inhandlas till dopet. Känns som om jag inte kan få någon rätsida på saker och ting än. Får nog mer en helhet på fredag när vi kan duka upp i lokalen. Nu måste jag draaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!

mer påsk

Här kommer mer kort från påskafton. Vi hade verkligen trevligt där. Synd bara att tiden går så fruktansvärt fort.

jaaaa

Segast dator just nu. Försöker lägga upp bilder från påskafton, men det är segt. 2 vart det iaf. På min bror och mig och Alex. Håll till godo eler nåt tills det kommer fler.

Blond

Jag blonderade mig i fredags. Det blev bra, verkligen. Ser ut som det är slingir i och det var inte meningen men bra som bara den blev det.

sol, blondin och hemma

Tja!!
Orkar inte blogga jämt! Fast det är kul, men jag hinner inte alltid.
Johan å Alex är iväg till johans bror, jag och lukas stanna hemma för en av deras barn var förkyld. Jag vågar inte utsätta lukas för baciller mer. Han måste ju bli helt bra från lunginflammationen först.
Jag är blond nu föressten. Vart bra faktiskt. Se vad folk tycker nu då!

Nu ska jag ut i solen!!!!

Ja, jag har barn och då sover man inte så bra!!

Inatt har det varit skit jobbigt. Alex hade känning igen och han var samtidigt så trött för det var ju faktiskt sovtajm, men han var ju tvungen att äta nåt bara för han hade lågt! Vi fick i honom en macka och ett glas mjölk. Sen ställde vi klockan en timme senare för att kolla att blodsockret gått upp. Det hade det!! La mig ner på kudden och somnade om när den där lille Lukas börja vara orolig i sin säng. Jag gav han välling och höll tummarna att han skulle somna om......nja, det gjorde han stundvis. Varje gång han tappade nappen skrek han och jag fick gå till honom och stoppa in den igen. 2 gånger i timmen från 01 till 06 höll han på så. Jag var skit sur imorse då. Det är nog bara folk med barn som förstår detta, hur frustrerande det kan vara och att man inte får sin skönetssömn. Så idag blir det till att ta det lugnt hela dagen utan några som helst måsten!!!!

Ska bara tillägga att när vi låg på grusgången fick han vanliga sockerbitar!!

"känning"

Hej!
Efter jag hämtade Alex från dagis var vi ute i trädgården och jagade såpbubblor. Vi lekte massor och Lukas låg i vagnen och sov. Plötsligt på bara några sekunder började Alex att gråta och nästan somna och jag konstaterade snabbt att han fått känning. Jag gick å hämtade blodsocker-mätaren och tog det 1,9mmol....jössös. Nu måste jag se till fort han han får i sig nåt sött. Han föll ihop på grusgången medans jag sprang in och hämtade sockerbitar. Druvsockret var slut...fan!!!
Jag försökte lyfta upp honom, men han blev så tung när han var så ledlös så jag la mig med han på gången. Men det gick inte länge. Han blev inte bättre och jag tog tag i honom ordentligt och bar in honom. Satt honom på stolen i köket och tog fram en godigpåse som vi köpt till påskäggen, men han är ju tvungen att få i sig nåt snabbt! Han sluddrade massor och försökte säga nåt, men jag förståd inget alls av vad han sa. Så jävla frustrerande. Han blev så arg på mig att jag inte fatta. Efter en stun (ca15min) började han komma tillbaka och berättade helt osammanhängande saker. Sen är det som om han helt plötsligt bara blir normal och inte minns något av som hänt. Jag frågade honom om han minns nåt, men det gör han inte! Så hemskt. Nu såhär i efterhand när jag tänker på allt blir jag så ledsen. Allt detta är så jobbigt och man känner sig så maktlös. Detta ska egentligen ingen behöva utstå eller få se.

sådärja

Så, nu har Karin varit här å druckit kaffe. Alltid lika trevligt!!!
Tyvärr kan dom inte komma på dopet :( Synd!!! Karin måste jobba och kommunen kan itne ta in vikarier för det KOSTAR!!!! Jävla kommun!

Ska åka å hämta lillenman från dagge nu!

HEEJ!!!

Hörrni...karin kommer!!!!!!

Jaa. Idag kommer Karin förbi på en fika. Har saknat henne. Ska bli himla kul att hon kommer. Hon är ju ledig hela långa veckan. Det är hon värd....hör du det, karin. DET ÄÄÄR DU VÄÄÄRD!!!!
Saknar även tiden i skolan när karin jag o josse alltid var med varandra. Den roligast tiden i mitt liv...ja en av dom. Minns hur vi kunde skolka och åka ut till karin med glass och bara sitta hos henne i timmar i vår solen och bara slappa och skratta. Vi glömde bort skolan för en kort stund och det var vi värda.
Minns ni tjejer????

Idag annars så händer nog inte så mkt. Alex är på dagis och Lukas hemma med mamma. Han har börjat bli sig själv nu. Igår var han så där charmig som bara han kan vara.....mmm, min sötnos.
Johan höll på med bilen igår och bytte olja. Tog ganska lång tid. Biljäveln är ju gjord med specialvertyg bara för man SKA lämna in på verkstad, men johans pappa har ju en hel del såna verktyg så johan lyckades fixa all. Bra med händig karl. Det hade kostat 1200 spänn att göra oljebyte och nu så spara vi dom slantarna.
Nää...kanske ska fixa lite innan min karin kommer!!!
Hejdå!

Stod i köket imorse och lyssna på rixfm när de ringde upp Gert Fylking. Han beräätade att de var strax utanför Åby. Jag fick lite bråttom och gjorde oss i ordning och slängde in barnen i bilen....ja, inte slängde in dom. Satt in dom och hörde en iväg mot det håll jag trodde de gick. Mycket riktigt så kom de och gick på en cykelväg inte långt från oss. Jag stannade till på cykelvägen och tog ut Alex från bilen, fram med kameran och tog ett kort på när de går mot oss.
Alex gick fram till dom ich gav Robert 100 kr och de skakade hand med varandra. Jag skaka hand oxå med Robban. Vad stor han är!!!!
Sen frågade jag om jag kunde ta ett kort på han och Alex och det gick så bra så!!!

Nu vet vi!

Hej!!!
Har inte haft ork att skriva på ett par dagar nu. Jag var uppe med Lukas igen i fredags på sjukhuset. Han har lunginflammation, stackarn. Inte kunde jag tro detta. Att min lilla 3 månades bebis har det. Han är ju så liten. Men efter allt detta så börjar han må bättre, äter bättre och febern är borta.

Skriver mer sen

bajsrövar.

Fy fan för att få vänta på myndigheter och sjukvård. Att man inte kan få hjälp på stört. Telefontiden uppe på sjukhuset öppnade kl 10:00 och jag ringde strax där efter.
-slå in ditt riks och telefon nr och avsluta med fyrkant......blääääääääääääääää.
14:10 kommer de ringa upp. Det är j för fan en hel evighet dit. Lukas är sjuk, han varken äter eller nåt. Jävla sjukvård. Dock skönt att man slipper betala för barn upp till 21 år.

NICE!!!

Nya haklappar!

De här haklapparna har jag beställt till Lukas. De är speciallgjorda just åt honom. Jag fick välja färg å så. Billiga med.
Det är en tjej i linköping som gör kläder till barn och hon är verkligen duktig. Kolla in hennes blogg. www.lindbergsyblogg.blogspot.com

Dagens eko.

Ringde ju VC igår och det tyckte att jag skulle åka upp till barnavd med Lukas. Jag var väl uppe där vid 12:40. Doktorn kom in och kollade igenom honom och hon sa att allt såg bra ut....skönt! Sen gick hon och det kom in en sköterska och tog ett infektionstest på honom. Hon stack honom i foten, stackarn. Sen var det bara å vänta. Efter typ nån timme och en fin träsmak i rumpan senare kom doktorn in igen. Hon gav råd på hur jag ska göra med honom och sa att han hade ett virus i kroppen, då plötsligt hon sa. -Låter som han har lite tungt att andas. Så hon lyssnade på honom igen. Hon tyckte att andningen hade ändrats sen tidigare. Hon frågade om vi hade astma i familjen. Ja, både johan och min mamma. Hon trodde inte att det var astma, men lät honom inhalera adrenalin. Så då sprang det iväg 1 timme till. Lilla lilla, gubben. Han var så duktig men tyckte inte om nån av de där människorna. Klart har man feber och är så liten är inget kul. Läkaren sa att om han inte har börjat äta normalt till slutet av veckan eller om andningen blev konstigt så skulle vi komma in igen. Febern var hon inte så orolig över. När vi kom hem gjorde jag mat till honom, 150ml, men han åt bara 100ml. Och det är bra. Normalt äter han 180ml per gång var 4-5 timme. Sen målet efter gjorde jag 150 men då åt han bara 50ml och så har det varit resten av kvällen. Nu på morgonen åt han 125 knappt. Kollade febern förut med. 39,6. Allt blir så jobbigt då Alex tycker det börjar bli jobbigt att mamma alltid pysslar med Lukas. Det har fallit sig så att lukas vaknat nästan varje gång Alex och jag ska göra nåt om det bara är att kramas lite i soffan. Sen i förrgår fick Alex känning, men då är det ju bara att lägga ifrån sig lukas och självklart hjälpa Alex. Då får lukas gråta och skrika. Känner att det vore ganksa skönt att det snart är helg för då är det johans tur att ta lukas lite. Hoppas jag kan sova lite då.
Ska gå å väcka Alex nu!

Stackars Lukas

Lukas är fortfarande jättesjuk. Hans feber vill inte gå ner. Ligger på 39,5-40 när han inte har alvedon i kroppen. Han är lite med tagen nu. Johan tycker det ser ut som om han har gått ner i vikt med. Fast det är ju inte konstigt med tanke på att han knappt ätit sen i lördags. Jag mår så dåligt, för han är ju så liten och kan inte säga nåt.
Ringde VC och de hade inte nån mer tid idag.....kl är ju bara 1200. Men hon skulle se om hon kunde klämma in oss ändå. Hon ringer snart upp igen.

Skriver sen