onsdag 30 september 2009

Bilder från 9 månader som gått.

Här kommer lite kort från dom 9 månader som har varit. Tyvärr så kommer dom i fel ordning....men det är bara att ta´t som det kommer!!

















Det här filmade jag igår. Lukas gav sig inte fören han var uppe i babysittern. SÄg inte att vi fått en klätterapa i familjen!

video

tisdag 29 september 2009

Brorsorna

Mina underbara pokjar!!!!!

Kort

Här kommer lite kort hemifrån oss! Jag tycker det blivit fint iaf nu när jag bytt ut lite saker!



måndag 28 september 2009

Vill bara säga......

.....att jag mår bra idag. Känner mig inte ledsen eller orolig idag. Jag kan svära på mina barns liv att såhär har jag inte känt mig i kroppen sen Alex blev sjuk. Känner mig glad!!! Paniken i magen finns inte där idag.
Jag har städat vårat sovrum idag så gott det gick. Är ju en del saker där inne som står i vägen å som jag inte kan få bort själv.
Idag ska vi äta fisk! Torskblock som jag lägger i en ugnform. Blandar ihop grädde och krossade tomater, kanske lite cremefrech. Kryddar med citronpeppar, salt, svartpeppar, dill!
Jag vill skriva så mkt nu men har fasen inte tid. Orkar inte sitta här å glo mer. Vill göra massor idag.
Älskar mina barn och jag sa det till ALEX idag. "Alex? Mamma älskar dig så mkt" Han vände sig mot mig och sa att han älskar mig med! De stunderna är dm bästa i världen!
Imorgon ska jag städa ur toan om jag hinner så blir det barnas rum oxå. Där inne är det mest stökigt av alla leksaker.
Säger så så länge!!!!!!!!!!!
KRAAAAAAAAAAAM!

Nytt!

Ny vecka och saker att göra. Igår var vi å köpte nya lampor till köket, sovrummet å vardagsrummen. Vad fint det blev. Jag har inrett köket i svart å limegrönt nu. Satt nya blommor i fönster och lyckas få den där varma mysiga stämmningen i köket. Jag älskar verkligen mitt kök!!!
Vår sovrum har vi köpt såna där trådgardiner om ni förstår vad jag menar! Jag kommer lägga in kort varefter på allt. Lamporna där inne är assnygga.
Sen ska jag städa. Jag har kommit in i nån slags städ fas och det är ju alltid välkommet :)

torsdag 24 september 2009

ARG!!

Är så arg nu. Har just pratat med en mamma som jag tror bor i falun och som har en pojke som just börjat 6 års med diabetes. Pojken har gått på skolan sen över 1 månad tillbaka å nu den 5/10 kommer de för första gången ha ett informations möte med läraren för pojkens klass.
Den person som är ansvarig för pojken just nu är en tjej som följt med från förskolan och tror att diabets är den samma från dag till dag.
Rektorn på skolan tycker att allt sköts jätte bra å att de inte behöver nån resurs till pojken. De har ju regler att följa varje dag, de som står i boken mamman har gjort å det är bara de generella reglerna så som diabetes är i det stora hela. De tror alltså att det inte ändrar sig från dag till dag.
Pojken hade legat under 4 i BS en hel dag utan att de fått upp det och inte ringt föräldrarna. KATASTROF!!!!! Rektorn tyckte med att det var upp till barnets ansvar att sköta allt!
Deras diabetesköterska ska vara med tack o lov å jag hoppas hon förklarar för dom hur allt ligger till. Rektorn påstår att hon vill ha en expert inom området eftersom föräldrarna inget kan.......HALLO, det är ju dom som lever med barnet, DERAS barn. Man kan allt om sitt barn och var sjukdomen handlar om.
Jag blev så arg under tiden jag pratade med mamman.
Ingen verkar ta denna sjukdom på allvar.
Skolorna kan bygga ramper till rullstolsbunda barn och göra en extra klass till invanrare, men att ett kroniskt sjuk barn med denna sjukdom inte tas på allvar gör mig så arg. Ett barn som när som helst kan falla i både känning, kramper, å förrvirring kanske inte ska tas på allvar?????
Ett cancer sjukt barn ser sjukt ut....visst! Men 3 av 4 barn blir friska. Det blir ALDRIG ett diabetes barn. Bara för att barnet inte SER sjukt ut så är det inte det, eller????
Ursäkta om jag har gjort nån ledsen med detta inlägg och att jag har varit hård i orden, men det skiter jag ärligt talat i. Det här är mitt liv och jag kommer stöta alla andra med barn eller anhörig med diabetes!

Barn alltså!

Hej!
Fy vilken jobbig natt jag har haft. Lukas vägrar typ att sova. Han har hållt på såhär nu hela veckan. Fattar inte vad han vill. Första gången han vaknar är runt 00, sen vid 05 och då är han vaken. Nu har han somnat igen å kanske sovit 30 minuter. Ska jag väcka honom eller låta han sova. Vill ju inte att han ska somna på eftermiddagen då han somnar så sent annars. För väcker jag han nu så kommer han vara trött på eftermiddagen. Åhh, så här krånglig var aldrig Alex. Faktiskt, Alex var nöjd å sov å gnällde knappt alls. Men nu får vi igen allt. Jag å mitt humör med mitt i natten är inte att leka med. Jag blir skitarg när han vaknar. Jag funderar allvarligt på att be mamma ta Lukas en helg så man kan få sova ut. Jag har inte fått göra det på lääääääääääääääääääääääääänge! Antagligen skulle jag sakna honom massor så jag bara skulle må dåligt ist! Men tanken finns där.
Idag är det studiedag på dagis.
Vill så gärna hitta på nåt, men vet inte vad. Tar väl en promenix til sjön sen eller nåt. Vädret är ju så fint!
nä, nu ska jag FARMA på facebook!!

tisdag 22 september 2009

Höst å tankar!



Ute regnar det nu. Morgonen gick inte som jag trodde.
Alex hade 3.7 när jag gav honom sprutan. Kanske var fel av mig att ge den, men jag hade tron att han just denna morgon skulle äta en bra frukost! Så blev det inte. Han sucka och tog sig för pannan flera gånger under tiden han åt. Han lämna mat som vanligt å jag kollade bs igen. Då var det 3.5...oj! Sjunkit fast han ätit. Därav fick jag bekräftat att jag skulle låtit honom äta innan han fick insulinet.
Han är hemma från dagis idag. Han fick ont i huvudet som vanligt när han haft känning. Ska det alltid vara så att han får ont i huvudet??? Skönt att ha honom hemma när sånt här händer.

Hösten är verkligen på väg och den kommer med stormsteg. Alla träd börjar gulna och snart kommer det går över i rött för att sen ramla av och singla ner till marken.
Idag är en sån där dag då jag saknar.....saknar min syster Camilla. Jag får såna dagar titt som tätt. Tycker att det är synd att det ska vara så här som det är. Samtidigt som jag är rädd att om jag ringer så börjar hon tjafsa om allt å inte bara kan låta allt vara. Så det är därför jag låter bli. Önskar att vi kan få nåt slags umgänge nån gång med tanke på hur bra våra barn leker med varandra.

Jag har hållt på å städat i helgen. Hela köket å hallen. Jisses så mkt damm det blir efter all slipning.
Just ja, vi hade en brand här i söndags kväll. Jag hade gjort mig till å tänt lite ljus här hemma. Ett ljus lyste i hallen å när jag gick förbi så ramlade ett papper ner på ljuset utan att jag eller johan märkte det. Plötsligt slår det upp lågor å som tur var var johan i köket å han kunde snabbt blåsa ut allt. Tur att det räckte med att blåsa. Jag sprang å öppnade ytterdörren å köksfönstret. Vi var rädda att larmet skulle gå å eftersom det går direkt till larmcentralen så fick vi bråttom att vifta bort röken från sensorn. Det brann ju inte mer, liksom. Sen tjuter det så å ungarna sov ju, för gössenamn!!!!
Nä, nu ska jag ge mig på å städa sov rummet!

måndag 21 september 2009

Novell

Detta är en Novell från "STICKET" NR 3 2009. En fin å hemsk berättelse om en pojke som insjuknar i diabetes

Det hade varit en bra dag.
Under rådande omständigheter hade det
faktiskt varit en bra dag.
Så mycket måste Pappan i alla fall tillstå.
Han noterade att Sonen till och med hade
sprungit in från bilen när de kom hem. Han
hade inte sett honom så pigg på länge. Inte
på hela våren, när han tänkte efter. Men
det var inte så konstigt. Sonens lilla kropp
hade ju knappt fått någon energi på vem vet
hur länge. Och nu sprang han omkring som
vilket barn som helst. Det visade i alla fall
att insulinet gjorde nytta.
Nu satt han där med en skål glass och lekte
med sin nya pennkniv. Den som han hade
fått som stickpresent. Eller valt, egentligen.
För på avdelningen hade de ju haft
en hel låda att välja ifrån. Först hade han
hittat ett par tuffa solglasögon som han la
beslag på. Men sen fick han syn på kniven.
Och kunde inte bestämma sig. ”Kan jag
inte få båda?”, sa han vädjande. Och det
hade han fått. Fast det stod att man bara
skulle få en sak per tillfälle. Men de tyckte
synd om honom. De hade ju varit tvungna
att sticka i bägge armarna – flera gånger
dessutom, eftersom de misslyckades på
första försöken. Det var tydligen inte helt
lätt att sätta kanyl på en liten pojke.
Själv satt Pappan mitt emot honom vid
köksbordet. Han sneglade ut genom
fönstret och noterade att Sonens oranga
Foppatofflor låg utspridda i trädgården där
han klivit ur dem förra veckan. Hans nya
favoritskor, precis införskaffade på Skänningemarken.
Första dagen hade han velat
ha dem på sig hela tiden. Nu stod den ena
under äppelträdet medan den andra låg
slängd mitt på gräsmattan. Han hade tagit
av sig dem först när han skulle svalka fötterna
i fågelbadet.
De kvarglömda skorna påminde honom om
hur plötsligt allting hade förändrats. Det
hade inte känts så viktigt att plocka undan
någonting i den stunden. Och inte hade
de räknat med att bli kvar på US så länge.
I över en vecka!
Pappan tänkte på hur det hade varit när
de åkte in. Hur hans fru hade fått tjata för
att överhuvudtaget få komma till vårdcentralen.
Hur hon sedan varit där med deras
son. Först på morgonen för att ta prover, sedan
på eftermiddagen för att träffa läkaren
och få resultaten. Själv hade Pappan varit
på jobbet hela dagen. ”Det är inget”, hade
han sagt sig själv. ”Hon oroar sig alltid för
småsaker.”
Sedan mindes han tydligt varje detalj.
Hur hans fru hade ringt honom på jobbet.
”Kan du komma hem”, var allt hon
hade sagt när han svarade. Hennes röst var
alldeles kall, men han kände hur den darrade
av tillbakahållna känslor. ”Jag kommer”,
svarade han kort och la på.
Han kom inte ihåg vad han hade tänkt på
vägen hem. Att det inte var några bra nyheter
som väntade, det kändes i alla fall tydligt.
Med skakande händer hade han satt
nyckeln i nyckelhålet och klivit in. I hallen
stod hans fru med ena armen om deras son.
Hennes ögon var svagt fuktiga av tårar som
inte riktigt ville tränga fram. Inte riktigt ge
den lättnad som riktig gråt kan ge.
”D-d-de tror han har diabetes”, stammade
hon fram.
Hon hade fått med sig en remiss till barnavdelningen
på US. De åt en enkel middag,
packade vad man kunde behöva för natten,
satte sig i bilen och körde till sjukhuset under
tystnad.
Pappan var i alla fall glad att de kommit in
så pass tidigt som de hade gjort. Sonen hade
ju aldrig hunnit må riktigt dåligt. Inte som
den där fjortonårige killen som hade varit
inne samtidigt. Han hade suttit på sitt rum
och i smyg druckit massor av söt Cola eftersom
han blev törstig hela tiden. Sen hade
han gått upp och kissat flera gånger varje
natt. Där hade föräldrarna inte märkt något
förrän blodsockret slog i taket.
En bra dag

Nä, idag hade varit en bra dag. Problemet
var bara att Pappan tänkte för mycket.
Grubblade över det som varit. Funderade
på vad de kunde ha gjort annorlunda. Även
om läkaren sa att ”varken du eller dina
föräldrar har gjort något fel”, så måste det
väl vara något de kunde ha gjort. Struntat i
nyponsoppan till frukost, kanske. Eller inte
alltid skickat med banan till fruktstunden.
Något fel måste de väl ha gjort. Alla barn
fick ju trots allt inte diabetes.
Dessutom tänkte Pappan mycket på framtiden.
Tyckte synd om Sonen som måste ha
med sig sjukdomen resten av livet. Undrade
hur dennes liv skulle bli.
Han såg hur Sonen girigt slickade skålen,
sög i sig de sista söta resterna av glass som
en myra suger i sig honungsdagg från en
bladlus. Han såg väldigt glad ut över att
faktiskt få äta glass.
Ja, idag hade varit en bra dag. Det var inte
idag som var problemet. Det var oron och
grubblerierna, tankarna på igår och på imorgon,
som slukade hans energi och bar
skuld till att den pigge, sorglöse ynglingen
som tills helt nyligen varit han nu försvunnit
från spegeln och ersatts av en trött, lätt
grånad, medelålders man.
Ibland funderade han på om det var det här
som var det verkliga syndafallet. Det där
med kunskapens träd på gott och ont. Att
kunna tänka, planera framtiden och minnas
det förflutna, det hjälpte oss att överleva,
att utvecklas på det materiella planet.
Men samtidigt tog det bort paradiset från
oss, den fullkomliga och totala friden det
gav att leva helt och fullt i nuet.
Det var en förbannelse, och han var själv
bra på att väcka känslor som frustration, ilska
eller sorg genom att grubbla och gräma
sig för gårdagen eller att oroa sig för morgondagen.
Men idag hade varit en bra dag.
Imorgon skulle säkert också bli en bra dag.
Det var inte dagarna var för sig som bekymrade
honom. Det var ”framtiden” som sådan.
Men just nu lyckades han bortse från framtiden.
Han sneglade bort mot Sonen där
han satt och fascinerat undersökte sin nya
pennkniv. Han kunde, på barns vis, stanna i
nuet. Just nu verkade han riktigt lycklig.
Ja, idag hade varit en bra dag.

Harry´s

Nu kommer bilderna från förra lördagen när Elin å jag var på HARRY`S!!!













lördag 19 september 2009

Fy på sig!

Väldigt dålig uppdatering här just nu. Lovar att jag ska bättra mig. Sen ska jag även lägga upp bilder från Elins å min utekväll på Harry´s förra lördagen. Dom bilderna kommer inom kort!

onsdag 16 september 2009

Onsdag!

Är ute hos mamma nu. Jag kom hit igår.
Vet inte när Johan kommer hem. Han sa att han skulle komma hem ikväll, men nu vet jag inte. Det är delar till hissen som inte kommer fören imorgon å då måste han åka upp dit igen å fixa det. Så jag ser ingen anledning att han kommer hem ikväll om han ändå ska åka imorgon bitti igen tillbaka. Blir så trött. Varför kan ingen annan på hans firma göra allt detta för. Han jobbar ju inte själv.
Alex fick en känning igår kväll. Jag var själv här hos mamma å Alex "gick in i dimman" Som tur krampa han aldrig, men det var nära. Han bara låg å stirrade å jag fick lägga druvsocker i kinden på honom så det smälte.
Efter ett tag började han "komma tillbaka" å med världens huvudvärk igen. Han hade legat under eftermiddagen med huvudvärk. Det är ju så viktigt att han får i sig mat efter känning å det vägra han för när han har sådär ont i huvudet så kan han inte äta. Så han fick lägga sig å sova. Efter en stund så fick jag väcka honom å ge han välling som han åt halva flaskan av.!
Jag sov inget vidare natt. Låg å tänkte en massa som vanligt! Vill just nu bara få vara själv å ta dagen som den kommer, men lycka till med det!

fredag 11 september 2009

FREDAG 11/9

Kontrollen gick väl bra! Tyvärr så låg hans HBa1C på 8,2 å det är högt! Antagligen så har hans bukspotkörtel lagt av helt nu att producera insulin. Det känns jobbigt, jättejobbigt. Men han växer å går upp i vikt som han ska å att han går upp ivikt är så skönt att se med tanke på hur dåligt han äter. När han sitter utan tröja å tex leker på golvet så ser man hans revben å ryggrad, hemskt alltså!
Jag mår alltid lika dåligt när vi vart på kontroll. Den natten låg jag å grät hysteriskt, och Johan höll om mig. Ett tag så trodde jag att jag höll på att få en panikattack för jag fick ett tryck över bröstet å jag började skaka. Men det försvann ganska så fort å jag slutade gråta å bara låg å stirra in i tomaintet ett bra tag innnan jag somnnade!
Vi fick oxå höja hans insulindos från 12 enh/d till 16 enh/d. Så jag var med på dagis igår å hand blodsocker låg jättebra helda dagen där! Även om jag vet att han har legat helt normalt så är jag så rädd att han kommer få känning.
Läkaren sa nåt hemskt å det var att han kommer att tuppa av å kanske krampa å det är bättre än att ligga så högt som han har legat, vilket jag vet. Hans växande hjärna påverkas å skadas mer av högt än lågt. Det finns inga som helst studier på att såna kraftiga insulinkänningar m kramper här farligt. Dock så ser det så hemskt ut! Allt detta vet jag ju. Så på något konstigt sätt måste jag ställa in min på att han kommer krampa inom snart framtid å bli illa i ansiktet för han inte andas å kommer ligga där med vinögda ögon å låta som ett väsande litet monster......pallar jag med?!!!!!!!! Men det är ju bättre...eller?!
Imorgon ska Eln å jag ut å äta. Det ser jag framemot så mkt. Jag behöver få komma loss lite, även om jag kommer sakna mina guldklimpar!

onsdag 9 september 2009

100 frågor!

Detta tog (lånade) från Johanna....min mammas mans dotter. Hoppas det är ok, gummsan!

100 frågor.
1. Vad är klockan: 09:39
2. Vilket namn står på ditt födelsebevis: Anna Madeliene Petersson. 3. Smeknamn: AnnaP, pettson.
4. Vad heter dina föräldrar: Göran & Anneli.
5. Antal ljus på din senaste tårta: Jag hade inga ljus på tårtan i år.
6. Husdjur: Kaninerna Stampe å Poppe.
8. Favoritfärg: Finns många färger jag gillar i olika kominationer. Men när jag tänker snabbt så GUL!
9. Ögonfärg: Grön
10. Tatuering(ar): 0, men hoppas att jag har en inom snar framtid.
11. Födelseort: Norrköping
13. Nuvarande bostad: Vit mexitegelhus på 90 kvm för tillfället. När det är färdigbyggt 170kvm.
14. Har du varit kär: Klart jag har. Är kär nu!
15. Har du varit i några andra världsdelar: Europa....Tyskland vad vi i då!
16. Har du varit med om en bilkrasch: Ingen krok nån gång, men var nära att halka av vägen en vinter.
17. Te eller bulle: Bulle
18. Kaffe eller glass: hmmm, KAFFE!
19. Pålägg: Varierar mig mkt. Men just nu är det gräddost. Sen är det koktmedwurst.
20. Salladsdressing: Rohde island
21. Färg på strumporna: Har inga på mig för tillfället!
22. Lyckotal: 26,21,20,22
23. Favoritfilm(er): Män som hatar kvinnor, Grand Torino, Transformers å många fler.
24. Favoritcitat ur en film: " Ariel, hur är de tjejen", " Håll undan"
25. Bästa semestern: Den i sommras tillsammans med min lilla familj.
26. Favoritmat: En medium oxfilé med potatisgratäng å rödvinsås, Kålpudding, Köttbullar m potatis. Finns så mkt som är gott.
27. Har du någon form av tvångstankar: Om jag gör samma sak som nån annan i samma rum så måste jag hinna klart förre.
28. Senaste låt du lyssnat på: Michael Jacksons " you are not alone".
29. Senaste tv program du tittade på: Roast i måndags på femman.
30. Favorit TV-program: Grey´s anatomi, vänner, top model, sjukhuset.
31. Favoritrestaurang: Harry´s, Bachus
32. Sämsta resturang: Vet inte.
33. Tycker inte om: Folk som ljuger, plocka disk, när mina barn gråter, diabetes.
34. Sport att titta på: Friirott om det faller sig så!
35. Klimat: Lagom varmt på dagen å en ljumen skön kväll man kan sitta ute utan att frysa.
36. Senaste sjukhusvistelse: På akuten när Kjell åkte in med ambulans. Annars så ska vi iväg idag på diabeteskontroll.
37. Favoritdricka: Mjölk, likör43 m mjölk. Cocacola light!
38. Vilken färg på väggarna i ditt sovrum: Vit målad tegel å en ljus beige/rosa tapet.
39. Hur många gånger kuggade du på körkortet: 1 gång på uppköringen å 2 gånger på teorin. Mådde piss dom gångerna.
40. Vem/var är du om 10 år: Är gift med Johan, mina barn går i skolan å börjar bli stora. Har ett jobb som jag trivs med.
41. Vem fick du senast e-mail från: Linda Karlsson.
42. Syskon: Camilla 30, Patrik 22
43. Färg på huset: Vit.
44. Vad gör du när du är uttråkad: Sitter vid datorn.
45. Fras/ord du använder (för) ofta: Sluta nu, lyssna på vad mamma säger!
46. Vän som bor längst från dig: Kusinen Tessani Nynäshamn.
47. Vad retar du dig på: Folk som tror dom tror dom vet allt, å folk som inte har en aning om vad diabetes egentligen innebär. "växer inte det bort?" Skott i pannan på dom!
48. Det bästa du vet: Johan, Alex, Lukas, köra bil på en fin landsväg å mkt annat!
49. Läggdags: Blir alltis senaren än vad jag tänkt mig. Blir väl runt 22:30.
50. Favorit sysselsättning: Åka iväg själv med Johan nånstans. Om det bara är att handla själv. Busa med mina barn!
51. Preventivmedel: Jättebra att sånt finns. Här använs det kodis just nu. Vill inte pilla i mig en massa skit just nu. Kroppen måste få vila.
52. Vad är klockan: 10:07.
53. Sexliv: Nån som verkligen vill veta det?? Klart vi bompar i bingen.
54. Bästa minne av nian: Tältade nånsatns i åby i nån skog.
55. Plats: Min trädgård
56. Tobak: Nja, det är ju gott, men håller på att sluta.
57. 3 saker du alltid har med dig: Nycklar, mobil, mina ungar!
58. Favorit pryl: Min dator.
59. Om du var tvungen att skänka bort 25 000 till välgörenhet, vem skulle få dina pengar: BARNDIABETESFONDEN.
60. Vilket är det vackraste ordet/orden du vet: " Mamma, jag älskar dig" å Vad fin du är idag, gumman!
61. Bästa bok du läst: Många!
62: Känner du någon bonde: ja!
63. Favoritdjur: Hund
64. Gillar du snö: Ja, när den inte försvinner efter 2 dagar å blir blask.
65. Favoritglass: Ischoklad
66. När köpte du något åt dig själv sist?: Oj, kommer inte ihåg.
67: Är du nöjd med köpet: Det var jag nog.
68. Favoritgrupper just nu: pass.
69. Vilken är din bästa egenskap: Uppmärksam.
70. Vilket är ditt nästa mål i ditt liv: Oj, att mina barn ska ha det bra å sen fixa ett jobb till mig.
71. Skulle du döda en kattunge om du fick 20 000 kr: Nä, verkligen inte. Då är inte pengar värd nåt för mig! Fy, vilken fråga!
72. Vad gör du i sommar: Sommaren är ju slut nu, men den har jag gjort massor i.
73. Mest intressanta stad du varit i: Visby.
74. Vilket djur skulle du identifiera dig själv med: Lejoninna.
75. Vad fascinerar dig mest hos andra människor: Att jag är ärlig, kanske!
76. Favoritgodis: Choklad
77. Bästa dagen i hela ditt liv: 26 december -04 å 21 december -08
78. Spelar du nåt instrument: Spelar gärna piano.
79. Vilken/vilka sporter gillar du mest: Simmning.
80: Vilken person i hela världen skulle du vilja träffa: Mormor å farfar!
81. Vilken film såg du på bio senast: Hitchcock
82. Senaste köpta skiva: Senaste skivan jag fick var Beyonces nya album å Rihannas nya album.
83. Roligaste konserten: Har bara varit på en när jag var 14 år å det var Backstreetsboys......jössös!
84. Bästa känslan: När smärtan fösvunnit å ungen har kommit ut!
85. Samlar du på något: Servetter av alla dess slag.
86. Har du nånsin handlat mat för bara mynt: Det har jag säkert gjort.
87. Är du feminist: Ja, men bara när jag å johan diskuterar saker om hemmet!
88. Vilket årtionde skulle du vilja leva i: Vad är det för fel på 2000- talet?
89. Favoritskiva: Rihannas nya skiva.....mmm, många bra låtar där!
90. Dvd eller vhs: DVD.
91. Hur tror du att folk som ser dig på stan uppfattar dig: En ganska blyg person.
92. Vad stör du dig mest på i detta ögonblick: Att sonen ligger på golvet å kört stenhårt med en lastbil å den gör en massa ljud ifrån sig!
93. Favoritlåt: Oj, många!
94: Vilket shampoo använder du: Nivea....nåt!
95. Har du en mobiltelefon: Ehh, ja. Vem har inte det idag?
96. Har du en fast rumpa: Nää, verkligen inte. Om nån nu tycker det är kul att få veta ;)
97. Vad är det vackraste som finns: Min å Johans kärlek å mina barn kramar!
98. Om du fick en resa helt gratis: Maldiverna.
99. Är du homo- eller bisexuell: Inget vardera. Är straiht
100. Vad är klockan nu när du är klar: 10:21

(oj, vilken tid det tog..)

Diabeteskontroll 9/9

Idag ska vi på diabeteskontroll kl 12:45. Tyvärr kan inte Johan komma loss från jobbet så det kommer nog bli lite rörigt med båda ungarna, men jag får göra det bästa utav det. Lukas har ju liksom börjat kräva sitt å då kan det vara lite svårt att kunna sitta stilla å prata med läkaren om Alex.
Jag ska rekomendera dom om den sidan jag är inne mkt på nu. Diabetesfamilj.se
Jag anar att hans blodsocker kommer ligga aningen högt.
Tycker inte om dom här dagarna alls. Man blir ännu mer påminnd om hans sjukdom. Fy, faan alltså!

tisdag 8 september 2009

Här händer det grejer.


Där ni ser är vid sovrumsfönstret upp ont vägen. Mkt trevligt att allt rullar på

måndag 7 september 2009

7/9

Måndag igen. Veckorna springer iväg.
Vi har kommit fram till att sänka Alex kvällsinsulin med 1 enhet. Han sjunker så under natten och vaknar ofta med lågt ist. Sen om vi ska ge honom mer till måltiderna. Nu ska vi på kontroll i onsdag så då ska vi prata om det med läkaren.

Nu har min minsta bajsat i blöjan så det är bara att gå å ta hand om skiten...fy!
Önskar att johan kunde ta mer bajsblöjor när han är hemmma!

fredag 4 september 2009

Så som det alltid har varit!

Fredag...åhh, härliga fredag.

Önskar jag kunde vifta med ett trollspö å vips så var dränerningen klar, men så funkar inte verkligheten. Nä, det är bara å hanka sig fram med manskraft för att saker å ting ska bli gjorda. Så som det alltid har varit.
Mannen gör det grova å kvinnan det fina, detaljrika, så som det alltid har varit. Jag nöjer mig inte med det. Nä, jag vill oxå skita ner mig å göra det där grova mansgörat. Varför ska jag stå i köket å baka, laga mat etc...bara för det slltid har varit så.? Män kan ju oxå göra mat...elller? Sen att jag kanske inte kan göra det allra tunga eller så, men det är mkt jag kan hjälpa till med. Vissa tycker jag hjälper till att bara sköta markservice, men det kan jag göra ändå! Jag tycker om att få skit under naglarna.
Jag vill vete allt om mitt hus. Vart alla kablar sitter å hur dom är dragna i huset. Vart vattenledningen går osv.... Vill inte vara den där mamman som kliar sig i skallen å säger "Det måste jag fråga min man om" nää, verkligen inte en sån. Hälften av detta hus är ju mitt.

Nä , nog med tjat om detta. Egentligen ville jag bara skriva att jag önskar er en trevlig helg.

tisdag 1 september 2009

Fimpat!

FIMPAT.....för gott, men just nu har abstinensen tagit fart. HJÄÄLP, tänker hela tiden på att få RÖKA, röka en prince......åhh, vad ska jag göra? Ska snart börja med maten då kanske det försvinner, å jag som alltid röker innan jag börjar laga mat! Herregud, vad jobbigt