Vår tecken

Hörde idag på Rix morgon zoo att de första tranorna kommit till hobörjasjön (stavas det så)
Det är väl härligt, äntligen ett första tecken. Nu fattas bara snödroppas och krokus och mer sol. Att man aldrig vänjer sig vid skiftningar av årstiderna. Tur är väl det kanske! Varje vår sen vi köpte huset har jag suttit på trappan utanför ytterdörren och tittat på hur blåmesen flygit ut och in i fågelhålken på figgeboden. Det roliga är att det alltid är blåmes i hålken. En vår/försommar hade jag sån tur när jag satt där att jag fick se hur fålerungarna tog sitt första skutt ut ur holken och upp i tallarna på grannens tomt. Aldrig trodde jag att jag skulle få se nåt så fantastiskt. Där satt jag länge och tittade på hur de for runt i tallarna tills de försvann längre och längre bort från mig. En tanke som slog mig då var hur många som skulle klara sig. Det var nog 5-6 st små fågelungar som flög ut.
Naturen här ute är så vacker. Hela skogområdet är naturreservat så allt är väldigt orört nu sen ett par år tillbaka. Bävrar har vi uppe vid sjön. Dom kommer alltid upp dit till vintern. På sommaren är de borta för då är det så mkt badgärster där. Korpar har vi med. 2 st som flyger sin rutt här över nästan varje dag, vad jag vet. Sen har vi grävling, den har jag aldrig sett bara de spår han lämnar efter sig. Små uppbuffade hål i gräsmattan. Många slags småfåglar och räv. Jag är glad att vi kan bo så här. Barnen är lyckligt lottade. Härifrån vill jag flytta!
"Sommar och soliga dagar....."