torsdag 7 maj 2009

En ambulans till Bäcktorpsvägen 5, tack!

Det hände igen. jävla förbannade skit!!! Dock inte lika kraftigt denna gång, men det var på god väg om vi inte visste hur vi skulle göra denna gång. Vi öste i hinim massor med sirap och druvsocker. Han höll nästan att på att krampa, men det vände i sista sekund. Tack för druvsocker och sirap.
Han börja gråta lite grann när jag och johan stod i badrummet för att göra oss i ordning för natten. Jag gick in till han och pratade med han men fatta snart att det är nåt. Kolla blodskr och det var 2,1mmol, sprang och hämtade druvsocker och öste i han och det blev bara värre och värre, precis som sist. Jag börja känns hjärtklappningen på mig bli värre och värre. Johan kom in och tog över medans jag sprang ut till bilen för mer druvsocker....för övrigt var det natt och jag gick ut utan att vara rädd för mörkret.
Kom in igen till sovrummet och johan säger att jag måste ringa för det är inte bra. Slog 112 och denna gång var jag mer samlad och förklarade hur läget var och jag kände direkt att vi inte blev tagna på samma allvar. Antagligen för mitt lugn. Så kärringen sa lugnt tillbaka....-jaa, vi ska se....ehhhh....vart det finns nån ambulans.
Jag bara skrek till henne att dom måste komma NUUUUUU, innan han krampar. Sen skrek johan lite panilslaget att dom måste skynda sig för det blr värre. Det är så jobbigt att behöva förkalara att detta hände igen för bara 3 veckor sen och att det var på väg till det stadiet och innan kärringen fatta. Herregud. Bra med lugna människor men snälla.
Hon gjorde ju bara sitt jobb, men ska jag behöva ringa och låta panikslagen varje gång det kommer att hända för att bli tagna på allvar.
Alex började komma till medvetande efter en stund och det kände så bra, vi lyckades häva allt!!!!! Sen efter en stund kom ambulansen. De ville ta med honom upp för säkerthets skull och det tyckte vi var bra även om vi nu visste att att skulle gå bra.
Alex var vaken denna gång i ambulansen och tyckte det var skit häftigt att åka i den. Fråga om alla saker och ting som var i den.
Väl på sjukan hände det int emer än att de tog blodskr och läkaren kom efter tyo 3 timmar och då var det bara att åka hem för läget var så pass i kontroll och att vi själva kunde ta alla kontroller på han. Dock skönt att åka upp en gång för mkt en för lite.
Nu 11:15 ska jag till kuratorn och prata av mig. Känner jag behöver det. Det är många tankar som bara snurrar i skallen.

3 kommentarer:

  1. usch va jobbigt, undra omd e ska komma såhär ofta:( bra att du får gå o prata de behövs verkligen ibland!! lycka till

    SvaraRadera
  2. Vad skönt att det gick bra, även om det måste vara helt åt helvete att behöva uppleva det, både för er och honom... Hoppas det är lugnt nu en stund framöver.
    Jag är säker på att ni var jätteduktiga och hade grym koll på läget den här gången, även om det säkert inte kändes så just då...
    Kram till er alla!

    SvaraRadera
  3. De finns på La Redoute..:) Vita, svarta och grå..! Gu så skönt att ni hann häva den..stackarn..! Men som sagt..ni är starka..:) och ni har stenkoll..fast ibland känns det inte så..men då ska ni veta att det finns där! Ha en kalasdag! Kram

    SvaraRadera