Splittrad!

Hur ska man göra med ett barn som visa dagar mår så dåligt av sin diabetes att han näst intill är medvetslös. Många skräms bara av tanken, det gör jag med. När man är i den situationen är man rädd, fruktansvärt rädd även fast man vart med om det ett antal gånger nu, så vänjer man sig inte. Det är mitt barn ju!!!
Medans visa dagar är så olydig och elak och kanske till o med har börjat förstå att han kan utnyttja sin diabetes för att "få" som man vill. Det är liksom svårt att förklara hur han är.
En sak är säker och det är att jag o pappa måste bli hårdare mot honom för han har börjat bli väldigt bekväm. Har slutat att be om saker. Ex "kan jag få mjölken" ist för "kan jag BE och få mjölken" Det kanske är inte låter så viktigt och olydigt, men för mig ska man inte ta saker förgivet och att be om mjölken är att uppfostras i mina och johans ögon. Man ska fråga om lov, man ska tacka för maten, man säga förlåt när man gjort någon illa. Det är såna saker barn SKA kunna och SKA förstå när dom uppnått en vis ålder. Håller ni med?
Man känner sig så splittrad och man vet inte vart man ska sätta gränsen.

Ett ex: Han vill spela dataspel, men han får inte det för han har sett på tv en stund. Han blir arg, sen kommer det en känning efter ett tag och han mår dåligt. Han frågar om han får spela dataspel igen och en annan säger då ja. Man tänker att man gör fel för man sa ju ifrån förut, men nu är det ju klart att han får för nu hade han ju en känning. Hör ni hur fel det låter och är, men så är det här hemma! Jag kan inte riktigt sätta den gränsen att inte låta honom spela när han haft känning, man vill ju att han ska ta det lugnt en stund efter känning ju. Det är ett av dilemmat här hemma! Jag tycker helt enkel så synd om honom och det är väl det han har börjat fatta och nu börjar utnyttja din sjukdom.
Ni som inte har ett sjukt barn kan nog inte förstå känslan man får i kroppen och var glada för det och att ni har friska barn, men jag vill ändå veta om ni har några tips och råd ändå, likaså ni som förstår hur jag menar!
Skriv gärna nån kommentar om du läst det här. Tack!