måndag 1 september 2014

September den första

Idag är det måndag och den första September! En måndag som saker och ting satts i rullning. Saker som jag inte vill berätta här ännu, men det är stora saker på gott och ont! 

Veckan som va tillbringades hos min otroligt snälla och fina P. Vi åkte mc och gick på marknad i lördags. Som vanligt när det blir mkt folk ( som de alltid är på marknad) blir jag stressad och känner mej helt bortkommen. Allt folk som trängs och stannar och pratar och skrattar gör mej så förvirrad! Även om jag intalar mej att det ska vara roligt så väntar jag på att få gå hem. Jag finner inte ens ro att titta vad stånden har att erbjuda. Ändå så gjorde jag det och det är bra. Bra för att jag klarar det utan att få panik. Mina verktyg för att genomföra allt maler i huvudet på mej som ett mantra! Att P är så avslappnad och lyckas avleda mej med samtal om saker i ståndet får mej att slappna av lite iaf. Att vi har roligt ihop gör mkt. Skratta o skoja tillsammans är A och O ju. På AugustiFestivalen stod vi på bron över på Drottninggatan för att kolla på fyrverkerierna. Där blir det alltid mkt folk och när allt är slut ska det trängas och knuffas. Han bara tog mej i handen och gick. Gick igenom folkmassan med mej på släp efter. Hade han inte bara gått hade jag nog fått panik där. Men som sagt han är trygg i sej själv och låter sej inte påverkas av mej och mitt beteende och det är bra. Bra för han får mej att våga. 
Jag är så glad att jag har honom. 


Nu har har jag lagt Alice precis och slog ner röven en stund. Jag är trött, men vet att jag inte kommer kunna sova inatt även om jag har mina barn här. Det snurrar så mkt tankar i huvudet på mej. Inatt tror jag att jag somnade efter 02 nån gång... Men jag är trött i kroppen men inte i skallen på nå sätt. 

Imorgon väntar dagis, skola och förskoleklass igen. Dagarna får så fort och jag hinner inte stanna upp ibland och bara njuta av livet. Allt går så fort. Att vara ensamstående med tre barn är full rulle. Diska, plocka, torka stjärtar o näsor. Vika tvätt och sortera vad som ä rent och smutsigt. Livet rullar på och jag hinner inte stanna för stannar jag går allt inte ihop i vardagen. Att stå själv och rak i ryggen är ett måste för att allt ska funka. Njutningen av livet kommer in som små ögonblick av en kram lr ett skämt, skratt från barnen. Ett ögonblick som gör att jag fortsätter sträva mot framtiden. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar