Tänkte jag kunde börja skriva lite igen. Jag har inte haft lust att göra det innan o kanske inte sen heller. Men just idag fick jag lust!
Såg att det var ett tvprogramm igår som hette Barn med Cancer.... jag kollade inte.
Visst är det jättesynd om de barn som drabbas av cancer. 300 barn om året varav 3 av 4 blir friska. Då kommer mitt tjat igen om barndiabetes.
800 barn om året insjuknar i diabetes, INGA blir friska. De får leva med en konstant kontroll av sin kropp, alltid behöva tänka på att äta innan de ska göra något speciellt om det bara är som att åka o handla. Alltid ha med sig sprutor, blodsocker-mätare, druvsocker, nålar till sprutan, nålar till blodsocker-mätaren.
Men detta görs det fasen inte något program om. Man vill ändå få folk att förstå att våra barn ALDRIG blir friska som de 3 av 4 med cancer. Dom blir friska o slipper tänka på allt med var sjukhus heter. Våra barn får gå var tredje månad på diabeteskontroll o bli av med 2 timmar i skolan. Sen är det ögonlysning vartannat år från att man är 12 år, tror jag.
Alltid ha blåmärken och bullig mage, sönderstuckan fingertoppar.
Barndiabetes-fonden fick 2007 2 miljoner kr av folk som skänkte o bidrog medans Barncancer fonden fick över 300 miljoner 2007. Rätt? Nää! Barn med cancer ser fruktansvärt sjuka ut och det är väldigt synd om dom, men de blir friska. Barn med diabetes som har en livslång sjukdom ser inte sjuka ut.
Ända gången man ser att de är sjuka är vid känning.
Dom dreglar och ögonen snurrar i huvudet, de sluddrar när de pratar, de skrattar och gråter till o från. Man kan tro att de är fulla. Krampar och blir alldeles lila i hela ansiktet, munnen blir svart av syrebristen.
Jag tycker det är orättvist att det inte samlas in mer pengar till barndiabetes-fonden som är den största barnsjukdomen i Sverige, men ingen vet ju det efter som det inte uppmärksammas.
Tv insamlingar görs ALLTID om Barncancer-fonden.....hmmm
Vill avsluta detta inlägg med att säga yttligare en gång att det är synd om alla barn som blir sjuka oavsett sjukdom. Inget barn eller familj ska behöva utstå en sån tragedi, men nu är det så o det är inget vi kan göra åt det.
Tänk bara på att det alltid finns någon som har det värre!
Länge sen jag kikade in här, trevligt med nya inlägg =).
SvaraRaderaIntressant inlägg, jag förstår dig som anhörig till diabetessjuka.
Men jag som står utanför det hela (lyckligtvis) kan faktiskt förstå varför det läggs mer energi på cancer och framförallt barncancer.
Cancer dör man av, det gör man inte av diabetes.
Och de barn som blir friska genomgår ett helvete för att bli det, samt deras föräldrar som genomgår ett helvete eftersom man aldrig vet vilka barn som överlever.
Men återigen, precis som du skriver, inga sjukdomar är ju trevliga. Men kanske framförallt inte cancer eftersom de tar människor ifrån oss!
Kram på dig