tisdag 6 oktober 2009

ORKA!

Nu har jag inte skrivit sen den 1 okt, men det har inte blivit av!
Idag är Alex hemma från dagis. Han är så förkyld. Helt igen bommad stackarn! Sen hade 19 i blodsocker nu när han vakande. Jag gav honom 1 extra enhet insulin. Han vänta med frukosten till strax innan 9. Han var inte hungrig innan. Sprutan gav jag honom typ vid 8. Så 1 timma tog det så blev han hungrig och insilinet tog ner det!
Vi åt pannkaka igår så det är ju det som gör att det är så fruktansvärt högt och sen kan han ju haft feber med å det höjer ju blodsockret med!
Han var så himla gnällig och bara skrek nu på morgonen, skit jobbigt. Inget jag gjorde blev bra. Jag försöker verkligen behålla lugnet och så, men det är inte lätt när han bara skriker att jag gör fel o inget är rätt. Blir jag arg så gör jag ju allt 10 resor värre. Känns som om han verkligen kör med mig i de här situationerna. Jag måste typ göra som han vill annars blir det världens härj. Fast det går ju inte! Klart att jag sätter gräner och så, men det är fasen inte lätt. Hans sjukdom kommer ju i första hand och det har han lärt sig med.
Bara som när de ska ta sprutan på honom på dagis då skriker han inte o bara tar den. Hemma här så kan det ibland bli andra världskriget och han skriker å gapar. Nu imorse så sa jag att fröknarna sa att du inte tjafsar nåt på dagis å han blev verkligen förvånad för då kom jag på honom. Han tjöt å skrek ändå, men förhoppningsvis så kommer det gå bättre nästa gång jag ska ta sprutan eller så kommer han på nåt annat!
Det är så jobbigt att jämt hålla på att tjafsa över en sån här sak. Nåt som han kommer ha hela livet. Av alla gånger han skriker å gapar så är det lätt att jag viker mig å vet att det är SÅ fel, men nån morgon är det skönt att vakna o inte vara osams o låta han göra som han vill. Fel, ja! Ni som läser det här tänker säkert. Jössös, att hon låtr honom göra så. Han är ju bara ett barn!
Ja, det är han, mitt BARN! och det är påfrestande att varje morgon vara osams för det är vi nästan. 1-2 grr vi har en bra morgon på 1 vecka!
Hade han varit ett friskt barn hade det varit annorlunda och jag hade varit konsikvent, som jag var mot han innan han blev sjuk! Lukas kommer inte få dom här möjliheterna att köra med oss! Han är mitt BARN och det är skitjobbigt att leva med ett barn som är sjuk!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar