söndag 20 april 2014

Vattenkopp och kaffekopp!

I onsdags var vi hos min mamma o hälsade på. När vi kom hem hade Alice fått en prick på ögonbrynet. Trodde det var typ ett myggbett. Men torsdag morgon hade hon fler och även Lukas. Jo, det är vattenkoppor. Plopp plopp plopp överallt! Finaste med hans barn skulle komma upp och hälsa på och sova över. Tur att de redan haft det. Mina kottar var inte speciellt påverkade av kopparna än. När gästerna kom fikade vi lite och dom kom på plats. De var redan här kl 10:30. Till lunch fick det bli Donken för att sen fars ut till Tropikariet. Barnen var lagom förväntansfulla och väl inne blir vi varnade att ta Alice napp. De små aporna i första rummet kunde ta nappar. Sagt o gjort la jag Alice napp min min ficka i min tröja. Går in i första rummet. Tar väl inte mer än 5 minuter så hoppar en apa på mej o snor Alice napp ur min ficka...... Jäkla apa!!
Lukas blir livrädd o börjar gråta jag far efter apan som studsar iväg med nappen. Tror ni vi fick tillbaka den? Nä.
Jag säger till personal som skulle ta hand om det. Sen går vi vidare. Barnen tyckte det var kul att kolla på alla ormar o fiskar och STORA hajar. Vid 14 hade de klapptajm av orm o skorpioner o spindlar. Mina grabbar var litethållsamma o vågade inte klappa ormen, men P dotter klappade massor. Hon va riktigt tuff må ja säga. Hon sa att hon tyckte den kändes skönt. 
Jag vågade oxå klappa ormen. Sen tog dom fram en skorpion. Alla ungar försvann o jag stod kvar och tänkte att en sån vill ja ha på mej. Någon gång i livet måste man ju prova liksom. Och det gjorde ja. Jag hade en stor skorpion på min underarm. Jag kände mej lagom mallig faktiskt. 
Hehe, kolla vad ballt! Det ser nästan ut som en 3D tatuering. 

Alice kollar in rockorna!
Lukas och Bruce.
Alex och Krokis

Efter det besöket åkte vi hem en stund o softa lite. Sen ner till lekparken vid laxtrappan. Vädret var kanon och ungarna slängde av sej jackorna och busa loss. Vi kanske var där någon timma innan vi begav oss till Konsum vid saluhallen. 5 barn inne i en affär är sport alltså! Många viljor på en o samma gång. 
Hem o börja med maten som tog längre tid än vi räknat med. Feltajming big time! 
Kyckling o pomme!

Barnen sov bra hela natten o plats fick alla. P dotter tyckte ja hade stor lägenhet. Hållet med henne. Vi var bjudna ut till mamma på låååååååångfredagen som gick alldeles för fort. P o hans kottar var med ut dit oxå. Mat o fika och påskäggs jakt.
Timmarna där flög iväg o till slut var det dags att fara hemåt. P o hans barn hade ett par timmar hem så det var dags att åka.

När vid stog och sa hejdå till varandra kommer det där vemodet på en gång. Hatar att lämna honom och se han åka. Jag vill va med honom hela tiden. Men eftersom vi bor 15 mil ifrån varandra är det väldigt svårt! Då återgår vi till det vanliga genom att skriva mess till varandra i en app.
Det är kul det oxå, och jag är glad att det finns all sorts kommunikation nu för tiden.

Nu blire en kaffekopp!

måndag 14 april 2014

Påsklov Måndag!

Och där gick startskottet för påsklovsveckan! Sovmorgon var det inte tal om. Alice vakna strax efter 06 och fick lite välling i sängen. Sen vaknade Alex. Bara att gå upp. Sovpåsen blev Lukas idag. Fick lära mej det ordet i helgen "Sovpåsen" :)  den som sover längst! 
Förmiddagen hade kunnat varit roligare, men tjafs o gnabb hör väl till med barn.
När jag dammsuga drog ja ner en orkidée i golvet med en smäll + att lampan hände på också. Glassplitter överallt! Jamen vi dammsuger väl om sovrummet... Hmm! 

Det blev spagetti o köttfärssås till lunch och det åts vill ja lova. Av alla! Sen drog vi ner till Laxtrappan. Vi har aldrig varit där innan. Va riktigt fint där. Kan tänka om allt bara får börja blomma va fint det blir då. Många människor i rörelse med barn. Så man märkte att de va lov. En lekpark fanns där oxå som pojkarna lekte i. Alice somnade i vagnen o sov sin lunchtupplur. 
Så nu för en liten stund sen kom vi hem o köpte med oss glass som vi nyss ätit.

Magnoliatrdet där nere är finare för varje år. 


Mumsiga glassen!

Nu ska mamman diska. 

Söndag och mina barn kommer hem!

Idag var det dags att åka hem från han jag gillar. Det är vemodigt att åka, men samtidigt skönt för idag kom mina änglar hem. Alltid lika jobbigt att gå och vänta på tills de kommer. Tiden går så sakta, men när de dundrar in så fylls ja av glädje. Alice springer fram och kramas medans killarna är lite mer coola och slänger liksom bara armen om mej. Fast så lätt kommer de inte undan. Jag snor en rejäl kram så mamman blir nöjd. Tror nog de gillar det oxå. 
Snabb snack med X om veckan som varit med uppdateringar om blodsocker och mat, sov och lek. 
Veckan som jag har de nu är påsklovsvecka. Det är såna här veckor jag saknar att ha trädgård. Bara kunna gå ut o leka och busa och fika ute. Jag har inte några speciella planer för veckan och vi tar det som de kommer. Vi ska iaf åka ut till mamma lite. 

Jag var en sväng till maxi förut med. Blev att byta micron och sen shoppa kläder till barnen. Blev nog mer kläder till dom än vad jag räknade med. Finns ju så mkt fint såhär till våren/sommaren. 
Men nu klarar de sej ett tag iaf. 
Barnen blir fina o mammans plånbok blir tom. 


Alice ligger fortfarande vaken där inne och grabbarna måste snart gå och sova också. 

Imorgon kommer matleveransen hit från Ica. Så skönt att kunna få det hemkört. 

Nu ska jag klia Lukas. 

Hörs då!!!

torsdag 10 april 2014

Torsdag 10/4-2014

Snart har den här veckan oxå gått. Snabbt har den gått. Det har varit skönt på ett sätt att jag har kunnat sova ut så länge jag har velat, men blir lite småsteessad om jag legat för länge. I tisdags sov jag till 9:40. Det är länge för att heta Anna Petersson. 
Sängen jag sover i denna vecka är så skön och varm. Synd bara att han jag delar den med måste jobba! 

Det har ju kommit in någon i mitt liv som gjort att allt känns lite lättare, lite finare. 
När han kom in i mitt liv blev jag så mkt gladare. Ni vet den där känslan av åtro och längtan. 
Vi pratade mkt på mobilen till en början. Pratade om allt mellan himmel o jord. Lärde känna varandra hyfsat.
 Den dagen vi skulle ses var en sån dag jag bara hade drömt om. Jag längtade efter någon som jag aldrig tidigare sett. Jag satt och väntade på honom i bilen på Konsum parkeringen. Han ringde och sa att han åkt förbi Linköping och jag höll på att spy av nervositet. Jag var så himla upprymd och förväntansfull och nervös.
Plötsligt ser jag hans bil rulla in på parkeringen o tiden liksom stannade. 
Han körde upp jämsides med min bil. Jag klev ut och ser att han gör desamma. Jag går snabbt emot honom och ger honom en sån stor kram. Äntligen fick jag hålla om honom. Vi kramades och skrattade! Blev tysta, såg på varandra, fnittrade som två fjortisar...  Herregud, vilken härlig känsla. 
Satt oss i hans bil o började åka iväg. Vart vi skulle visste jag knappt. Vi båda var så nervösa, men för min del kändes allt så himla bra. Han var så söt och gullig. Riktigt snygg faktiskt! Vi dividerade och kom fram till att åka till ett fik. Där satt vi vid ett bord och drack kaffe och jag babblade på som vanligt när jag blir nervös. Ja, han lyckades få några ord sagda också. Timmarna flög iväg. Vi höll varandra i händerna liggandes på bordet. Hans händers så mjuka och lena. 
Till slut var jag tvungen att åka hem igen. Barnen skulle hämtas, så det blev dags att rulla!
På väg till parkeringen pratade vi o fnittra. Tror vi fnittrade konstant!!!
Vid bilen vet jag inte vad som flög i mej. Jag ser på honom, går fram och kysser honom. Hade jag inte gjort det skulle jag ångrat mej. Jag förvånade både honom och mej. Han kysste mej tillbaka med sina underbara läppar. Sen åkte vi. Väl vid min bil ville ingen av oss lämna varann. Men vi hade verkligen inget val! Vi kramade om varandra och jag minns inte om vi kysstes en gång till. Hjärnan hängde liksom inte med. 

När jag satt ensam i min bil satt jag bara och log. WOW, vilken kille. Så trevlig, charmig, snygg!!! 
Jag vet inte om det var då jag verkligen blev förälskad i honom. Sen den dagen vi träffades har han inte lämnat min hjärna för ens en sekund! 

Nu träffas vi så fort vi får chansen. Blir mest att jag åker till honom eftersom han har jobb och inte jag. Vi håller på att lära känna varandra och det är en speciell resa. Man är vuxen nu och vi båda har barn så det är så mkt mer att tänka på. Vi har samma humor vilket jag älskar. Man kan skämta hårt med honom. Sen är det känslomässiga saker man måste lära känna oxå. 
Man är ju olika som människor och tycker inte och tänker inte lika på vissa saker, men om man bara har ett öppet sinne går allt att göra till något bra! 
Jag är ju en väldigt känslomässig person som måste ha bekräftelse. Det vet dom som känner mej. Att jag blev sjuk gjorde ju saken värre, tror jag. Jag har så dålig självkänsla o självförtroende att jag skäms o blir så generad över komplimanger. 
Det bästa som finns är när han tar tag om min nacke och kysser mej. Han håller mej kvar där i sitt grepp och jag bara smälter i hans famn. 

Han är en kille jag verkligen vill vara med! 

måndag 7 april 2014

Muffinsbak

Jag gav mej på att baka muffins idag. Dom såg ju goda ut innan jag stoppade dom i ugnen. Jag stoppade dumle i dom oxå som grädden på moset. Fast de blev katastrof. De sjönk och blev hårda. Fattar inte att de blir så ibland! Hatar när de går fel. 

Kanske de blir goda iaf! 

Snart kommer han jag tycker om hem. Det ska mysas då hoppas och jag även köra lite skräp som han har i sitt garage. 
Till middag ska jag göra pannbiffar. 

Måndag igen och skitväder!

Söndagen försvann med ett swich... Barnen var glada att få träffa J och jag blir både glad och avundsjuk på samma gång. Det är ju jättebra att de blir glada att träffa sin pappa igen. Jag blir avundsjuk för jag vet att de är med X en helvecka och inte med mej. Vill att de alltid ska vara med mej!!!
Vet att det är ego... Ja ja! Men så är det!

Jag åkte sen till han jag tycker om. På vägen upp satt jag o sjöng i bilen och lyssnade på hög musik. Jag fick med mina cd-skivor äntligen från J som jag har tjatat om i ett par månader nu. Drog på Pusstcat dolls så jag hoppade fram på vägen.... Dunk dunk dunk. 
Det var riktigt skönt att köra bil när jag var så nere. Bara koncentrera sig på vägen och bara se hur pass fort man kan ta kurvorna. Nu är ju min bil en liten tråååååkbil som inte alls har den standard jag är van vid. Så körningen blir lite mer skräckblandad när jag kör. 
När jag var här uppe sist fick jag köra hans Audi. Den går som fan och det var så jävla kul. Minns inte riktigt hur fort jag körde men kanske 150km/h.

Att få träffa honom igår var som jag trodde! Stor kram, en blick, ett leende och jag smälte. Mys i soffan med glass. Sen blev det barnförbjudna saker oxå ;) som jag inte kommer berätta för bloggen!

lördag 5 april 2014

Annorlunda liv!

J och jag har separerat igen! En andra gång. Fast denna gång känns det bra, jag känner mej fri! 
Jag har fått en sån fin lägenhet som jag bonar om och styr med. Barnen tog vårat besked mkt bättre än vi väntade oss. Som vuxen, som jag är nu byggde jag upp ett helt annorlunda senario än det som blev. Jag kräktes innan vi berättade, kräktes och snörvlade! Jag o J satt som fågelholkar efter det vi berättade. Barnen ville direkt åka och titta på lägenheten. Så på med ytterkläder och iväg. 
Jag ville inte berätta för dom fören jag fått någonstans att bo. 
Jag målade hela lägenheten med hjälp av min mamma och lillebror. Tack för den hjälpen. 
Flytten blev inte riktigt som jag tänkt då J och jag hann bli osams innan. Så jag kom iväg hastigt och lustigt. 

Första barnlösa veckan åkte mamma och jag till Ikea för att inhandla nya möbler till mej. Som vi bar och slet. 11000kr gick allt på och då fattas ändå lite möbler. Varsågod Ikea! 
Sen var det bara hem och börja skruva och skruva ooooch skruva. Jag var stressad för jag ville ju ha det mesta färdigt tills barnen skulle komma veckan därpå. En bil köpte jag också när vi var i Linköping. En Clio fick de bli. Den är lite liten, men funkar för mej att köra. Billig är den också. Att göra längre resor blir nog svårt med packning, men så länge jag har mina barn klarar jag allt!!! 

Så nu ser min och barnens vardag annorlunda ut! Jag missar två veckor i månaden av deras liv och de två av mitt liv. 
Lämningarna är jobbigast! Tror jag aldrig kommer vänja mej vid dom. Fy faan!!!